magasindefektnummertvånittonhundranittiosex

“Schwedenfilm återupptäckt” av Carl Michael Edenborg.

I det undanskuffade kan glöden fortfarande vara varm. Andra numret av magasin defekt, en lundabaserad filmtidning ägnad åt ofin film, har som tema den svenska synden. Inte vet jag vad svenska filmvetare gör, men tydligen krävs det oavlönade entusiaster, filmografiskt kunniga, för att kartlägga 60- och 70-talets svenska sex- och porrfilmer, en gång i tiden internationellt berömda. Särskilt läsvärd är Jan Lumholdts tio sidor långa intervju med Christina Lindberg, namnkunnig svensk sexmodell. Med befriande skamlöshet och inte så lite stolthet berättar hon om den ena filmen märkligare än den andra hon medverkat i. Ett par stycken gjorde hon med Stellan Skarsgård; hans ovilja att kännas vid dem (han lär påstå att han söps ner för att han skulle medverka) tycker hon är feg.
    Dessa bortglömda svenska filmer, gjorda med små medel, kan ofta skaka till av poesi och gränsöverskridanden. Dels för att konkurrera, dels för att de nu fick chansen, tog filmmakarna ofta i för mycket, gick för långt i perversion, kitsch och farliga fantasier. Filmerna rör sig alltsomoftast i de låga, förnedrade områdena och talar till köttet.
    Skräck och kåthet, råflabb och snyftningar är deras belöning. I sin starka ofullkomlighet bryter de igenom fiktionens gränser och förvandlas till dokument. När mitt i taffligheten en sekvens plötsligt är både upprörande och välgjord slår den så mycket hårdare och skänker så mycket större och varaktigare lycka än vilken tekniskt välgjord och välmenande Filminstitutet-produktion som helst. magasin defekt är ett fanzine; en analytisk och kritisk attityd är inte särskilt välkommen innanför dess sidor, det är en nackdel. Men den är i varje fall rolig, lärorik och överraskande. Vi saknar fortfarande en djärv videodistributör så att vi kan se filmerna. Under tiden bör man inte låta bli att läsa om dem.