magasindefektnummerfyranittonhundranittiosju

Laila Westersund, Sigge Fürst
Sverige 1962

Egil Holmsen och Arne Ragneborn gjorde ungdom på glid-filmer som “Fartfeber” och “Farlig Frihet” under 50-talet. Pippi Långstrump- regissören Olle Hellboms “Raggare” var decenniets sista ligist-rulle och man borde kanske slutat där. Genren hade uttömts och marknaden var mättad. Då kom den plötsligt! Slabbedask! Som, inte en blixt från en klar himmel, utan ett fryntligt magplask av magnifikt missad timing. Ungdomarna i den här filmen är missförstådda - av regissören! Han hette Ragnar Frisk och gjorde fjorton Åsa-Nissefilmer.
“Raggargänget” kom 1962. Ernst Hugo Järegård och Jan-Olof Strandberg spelar tuffingarna Berra och Kritan som väser “Stick!” och blir fulla på Coca-Cola. Folk dör och våldtas (utanför bild). Då och då avbryts handlingen av små käcka svensktoppstrudelutter. /../ Man säger saker som “Raggarna är reko. Vi har ju bara våra kärror för de e lattjo” och slänger Loranga i ansiktet på varann. Ernst Hugo har vit keps och ormskinnsboots. I slutscenen slänger han sig (egentligen en mycket uppenbar Ernst-Hugo-docka) ut från ett tak skrikandes ”Jag sticker över gränsen!”. /../
“Raggargänget” har boxning, chicken-racing, popkupletter, Stockholm-by-night, Studebakers i vänstertrafik, badande raggarbrudar, Coca-Cola-fyllor, knivslagsmål, och Sigge Fürst på träningscykel. Under en boxningsmatch står klockan på tio i sju och fem över sex i olika klipp i samma scen. Carli Tornehave sjunger den lysande “Hårda bud” på raggarfiket.

Jan Lumholdt