magasindefektnummerfyranittonhundranittiosju

(Egmont)
Regi : John Woo
Med : Sandrine Holt, Ivan Sergei, Nicolas Lea, Michael Wong
Kanada 1996

Woo gjorde denna pilot till en kanadensisk TV-serie som delvis bygger på hans egen film från 1992. De är rätt olika, av (det överlägsna) Hong Kong-originalet är bara lite kvar.
“Once a Thief” är trots det tveklöst bästa film han hittills gjort i väst, med folk i solglasögon och Armanikostymer till skillnad från de oljiga van Damme-undertröjorna som aldrig riktigt gav den rätta kemin. Det gjorde inte Van Damme heller förresten (Känner ni till någon som faktiskt gillar honom? Jag gör det inte).
Mycket familjetraditioner och släktlojalitet, tillit och svek, pojkaktigt leende antihjältar, docksöta hjältinnor med sju skinn på näsan (“There's no shame in losing to this woman. Never provoke her.”), kärlek (ibland olycklig) och stolthet, otraditionellt användande av slow motion, dubbelhändig vapenföring, cynism och idealism, vapenfetischism. Heroiska skurkar och skurkaktiga hjältar.
“Once a Thief” har vidare romantik, Hong Kong 97-problematik (Gene Pitneys ”Town without Pity” spelar i en bar), bra musik av Amin Bhatia, en Rififi-kupp omfattande en Rembrandt och ett 10 000-voltsgolv, Chandlersk dialog, fotoceller, en mambotävling och snygga våningar. Jag hoppas att denne enastående filmkonstnär får vettiga uppgifter i framtiden, gärna med Chow Yun Fat i huvudrollen.

Jan Lumholdt